Övergivet -En tidsresa i de djupa skogar

I slutet av grusvägen
på väg till ingenstans,
det övergivna huset.
Omsorgsfullt inbäddad i natur,
det är knappt du ser det.

I en annan tid började naturens kamp,
att återta allt det som möjligt är.
Resten får bli kvar.
Helt ostört kan det tålmodiga arbetet fortgå,
det finns ingen där som hindrar.

Halva taket har ändrat skäpnad.
Från ett rum sträcker sig träd och växter
mot ljuset som strilar in,
från där golvet en gång var tak.

I ett sovrum har endast mössen haft roligt.
Festat loss, på madrasser i en obäddad säng.
Några kläder på en lina väntar på torka,
doftar inte sommaräng, utan mer av rutten myr.
I eldstaden ligger icke-förkolnad ved
med ett fint täcke av mossa.

Om du blundrar kan du höra…
Trummandet av barnafötter över knarrande golv.
Fnitter och skratt genom rummen.
Ljuvliga ljud av kärlek och närhet.
Ekon från förr
ekon från förr

Plötsligt var allt över.
På ett ögonblick?
På ett lyckligt ögonblick,
med tid att säga far väl?

På gårdsplanen står den gamla pärlan,
iklädd sin bruna fina kostym.

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

©Kristin Oladatter 2018. All rights reserved

Brasseriet 8586 – bland båtvrak och oljefat i Haga, Göteborg

Vi tar en dagstur till Västkustens Pärla Göteborg, flerfaldigt utsedd till Sveriges hetaste sommarstad. Här tänker vi låta oss inspireras och vidga våra vyer. Med våra kameror i högsta hugg går vi lös på gator och torg, hungriga på inspiration. Och vi får vad vi vill ha. Redan vid ”porten” till shoppingstöket Haga, en av Göteborgs äldsta stadsdelar drar nyfikenheten och ögat in oss i en av de mest inspirerande lokaler vi skådat. Adressen är Haga Nygata 35c.

Fotograf ©Ingemar Martinsson


Vi är tidiga, och vid en bardisk sitter Sebastian och förbereder dagens meny. Han ler hjärtligt och välkomnande och är nog van vid kameran som ständigt dokumenterar miljön och detaljerna. För Brasseriet 8586’s inredning kan knappast lämna någon oberörd. Inte heller uppraddningen av sötsaker vid disken. Förmodligen gör de flestas insulinnivå ett bungyjump bara vid åsynen av alla dessa läckerheter som möter en när man kliver in.

Fotograf ©Kristin Oladatter Steen

Fotograf ©Ingemar Martinsson


Något kulinariskt utlåtande kan vi inte ge oss in på då vi just innan klivit ut från ett annat café där vi åtnjutit vår frukost. Men med tanke på Brasseriets samarbete med Douglas Spiik, en världskändis från dessertmästarna och VM-mästarna kan vi ju inte tro annat än att smaklökarna skulle joine insulinet i sitt bungyjump. 

För oss blir det ögat och linsen som får sitt. Kreativiteten som spritter fram ur varje detalj i inredningen är för kameran som en insulininjektion måste vara för diabetikern. 

Fotograf ©Ingemar Martinsson

Fotograf ©Ingemar Martinsson

Fotograf ©Ingemar Martinsson

Fotograf ©Kristin Oladatter Steen

Fotograf ©Kristin Oladatter Steen


Borden och disken är tillverkade av delar från en 80 år gammal båt, styckad i bitar och hämtad från Indonesien. Stolar och andra detaljer från gamla oljefat. Lampor gjorda av köttkvarnar och termometrar. Och konsten på väggarna är målad av Sebastian, som i övrigt ligger bakom de flesta idéer till skapandet av Brasseriet. 

Det är kreativt, det är inspirerande, och det är förbaskat läckert! Och fruktansvärt frustrerande att våra magar redan är fulla och vi inte kan få njuta av läckerheterna vid disken. Vi måste med andra ord återkomma hit en annan gång, till Brasseriet 8586. Tills dess tackar vi för att vi fick fritt fotografera och njuta av alla detaljer och synintryck.
Hem Brasseriet 8586

©Oladatter 2017  &  ©IMPHOTO 2017. All rights reserved

Värmland Pride 2016 -foto från paraden i Karlstad

En färgglad dag i kärlekens tecken.

Kontakta mig här vid intresse av någon bild:

 

All rights reserved. Copyright ©Oladatter 2016

 

Wildheart – a true tale from the forest

Death called her name

The Calling from the Forest, even louder

Sticks lying there, quietly on the ground.

No eyes. No mouths. No visible hearts. Yet speaking to her.

 

With her tender hands she brings them to her place

Giving them  faces

Giving them words.

And they speak. The words of wisdom. The words of enlightment.

 

Her friends. Close to her heart.

Returning her gift.

Giving her life. Bringing her joy.

Tell me; who would not cry, letting go of such friends?

 

image

”The forest is my University and the sticks are uniquely inspiring teachers”

image

”My professional stick picking is my revolution against the law of Jante”

Stick Art by Vildhjärta:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Want more? Vildhjärta

All pictures by ©IM Photo  ©Oladatter All rights reserved