I ett Hav av Ljus -dikt


I ett hav av ljus

under höstens täcke

Själarnas dans


I ett hav av ljus

en vemodig sång

om förgänglighet


I ett hav av ljus

den tysta önskan

Förgätmigej

 

I ett hav av ljus

en stilla viskan

vi ses snart igen


©Ingemar Martinsson 2017


2017©Kristin Oladatter Steen. Featured image ©Ingemar Martinsson. All rights reserved 

 

 

 

Vakna min vän -dikt

Vakna min vän 
där ute gryr dagen 
Vakna min vän 
glöm obehagen 

Låt mig va, låt mig va 
där finns inget jag vill ha! 

Vill stanna i min dröm 
bara stanna i min dröm 
Vacker och varm 
befriad från larm 
Hela världen så öm 
i min dröm 

Nej, vakna min vän 
tiden är Nu 
Vakna min vän 
ge världen ditt Du 

Din dröm känner ingen 
dig äger ingen 
Men ser du, dagen är tingen 
så vakna, stig upp, kliv sen ut i ringen 

img_2345

©Kristin Oladatter 2017 all rights reserved


Ateljé Wessmark -med öga för detaljer 

I en gammal skola i Kils Kommun i Värmland har konstnärsparet Wessmark flyttat in. Under två års tid har de renoverat och skapat sig både ett hem och en arbetsplats med vida utsikt över nära och mera fjärran landskap. Nu har de även öppnat dörrarna för alla oss andra så att vi kan få skåda, inspireras, förundras och betagas av deras plats och deras konst.

För det gör man, förundras och betagas. Och ibland tänker man att det är omöjligt det man ser, fast man så gott vet att det där o’et inte alls hör ihop med ordet möjligt. För allt är möjligt, i någon form. För Johannes Wessmark till exempel så var det fullt möjligt att på egen hand lära sig fotorealistiskt målande, gott hjälpt av ett till synes sällsynt öga för detaljer tillsammans med ett tålamod få människor förunnat. Något han hade med sig redan som liten pojke när han gjorde sina in-i-minsta-detalj-teckningar. I dag har blyertsen ersatts av air-brush, penslar, olja och acryl. Med dessa verktyg i hand går han lös på papper och duk, i storformat. Motiven, oftast modell -och landskapsbilder men även stilleben och porträtt, hämtar han hem med hjälp av kameran. Sedan börjar arbetet.

Photo: Ingemar Martinsson

”Agnes in backlight” by the artist Johannes Wessmark. Photo: Ingemar Martinsson

Work in progress. The artist, Johannes Wessmark is present. Photo: Ingemar Martinsson

 Det är Johannes som möter oss när vi kommer. Det är Johannes som visar oss runt, berättar och svarar på alla våra frågor. Det känns naturligt, nära, personligt och väldigt trevligt att det är konstnären själv som är på plats. Det liksom berör mera då. Men det betyder inte att den andra halvan av paret inte finns närvarande. Johannes fru, Annika Kakka Wessmark är i allra högsta grad närvarande med sina målningar, ord och dikter, och också som modell i några av Johannes målningar och i sina egna självporträtt.

”Still standing” Acrylic on linen by Johannes Wessmark. Photo: Ingemar Martinsson

 Johannes målning ”Still standing” bär på en alldeles egen historia. Den är målad efter ett foto som Johannes far i sin tid tog under tiden han jobbade som ortopedläkare i Algeriet på 60-talet. Den är fantastiskt målad, sann och gripande. Och på skåpet under tavlan ligger den gamla protesen som bars av den avbildade och avmålade mannen. Som kronan på verket kan man säga, fast under.

”The crown” in acrylic and oil by Johannes Wessmark. Photo: Ingemar Martinsson

Painting by Johannes Wessmark. Photo: Ingemar Martinsson

”Hanna” in acrylic and oil by Johannes Wessmark. Photo: Ingemar Martinsson

From the studio and workspace. Paintings by Johannes Wessmark. Photo: Ingemar Martinsson

Dikt av Annika Kakka Wessmark. Photo: Ingemar Martinsson

 KOM

Kom rynkor och kom gråa hår
kom bråck och grop på mina lår
Likt välgjort konstverk formas jag
får flera detaljer varje dag
Till slut mitt värde är på topp
med praktfullt dekorerad kropp

 By Annika Kakka Wessmark

Painting by Annika Kakka Wessmark. Photo: Ingemar Martinsson

Paintings by Annika Kakka Wessmark. Photo: Ingemar Martinsson

Paintings by Annika Kakka Wessmark. Photo: Ingemar Martinsson

Paintings by Annika Kakka Wessmark. Photo: Ingemar Martinsson

 Annikas konst är mera blandat. Förutom sina fotorealistiska tavlor som även hon gör så skapar hon också sina mera lekfulla och tankeväckande tavlor. Och så skriver hon. I fönsterbrädor och på andra platser finns några små inramade målningar med hennes trevliga dikter i. Som älskare av det skrivna ordet kommer jag hem, googlar och söker för att hitta flera ord. Jag tyckte om det jag läste och vill ha mer. Men jag lyckas inte. Det kanske inte är orden som dominerar skapandet. En bild säger ju som vi vet mer än 1000 ord. Som hennes målning av den multitaskande kvinnan med 3 par armar. Den talar sitt tydliga språk. Hon ser banne mig glad ut i sin multitasking posé, och jag tänker; var glad du för att telefonen du håller i handen inte är vidare smart! Jag får mig i alla fall ett gott skratt här, och skulle gärna haft den på den egna väggen. Sedan gillar jag skarpt porträtten hon gjort av sin man, den stora konstnären. Och mycket mycket mer.
Jag kommer som sagt hem. Jag inser mina begränsningar när det kommer till penslar och färg, och plockar snabbt undan alla mina målarsaker. Åtminstone för ett tag. Möjligheten finns också att de ligger på Blocket inom kort. I stället tar vi våra kameran och vi beger oss ut på utflykt i naturen och på gatorna. För det är här vi hittar inspirationen. I mötet med naturen och i mötet med människorna. En bild säger mer än 1000 ord, javisst. Men jag vill ha båda, för bilden ger mig orden och orden ger mig bilden. Och konstnärsparet Wessmarks arbete ger verkligen både inspiration, lust och kraft att gå ut och söka. 

För den som söker, den har en benägenhet att hitta.

I alla fall hittar DU mycket mera Wessmark här:

Johannes
Annika Kakka
All photos by ©IMPHOTO 2017. Text ©Oladatter 2017. All rights reserved

Brasseriet 8586 – bland båtvrak och oljefat i Haga, Göteborg

Vi tar en dagstur till Västkustens Pärla Göteborg, flerfaldigt utsedd till Sveriges hetaste sommarstad. Här tänker vi låta oss inspireras och vidga våra vyer. Med våra kameror i högsta hugg går vi lös på gator och torg, hungriga på inspiration. Och vi får vad vi vill ha. Redan vid ”porten” till shoppingstöket Haga, en av Göteborgs äldsta stadsdelar drar nyfikenheten och ögat in oss i en av de mest inspirerande lokaler vi skådat. Adressen är Haga Nygata 35c.

Fotograf ©Ingemar Martinsson


Vi är tidiga, och vid en bardisk sitter Sebastian och förbereder dagens meny. Han ler hjärtligt och välkomnande och är nog van vid kameran som ständigt dokumenterar miljön och detaljerna. För Brasseriet 8586’s inredning kan knappast lämna någon oberörd. Inte heller uppraddningen av sötsaker vid disken. Förmodligen gör de flestas insulinnivå ett bungyjump bara vid åsynen av alla dessa läckerheter som möter en när man kliver in.

Fotograf ©Kristin Oladatter Steen

Fotograf ©Ingemar Martinsson


Något kulinariskt utlåtande kan vi inte ge oss in på då vi just innan klivit ut från ett annat café där vi åtnjutit vår frukost. Men med tanke på Brasseriets samarbete med Douglas Spiik, en världskändis från dessertmästarna och VM-mästarna kan vi ju inte tro annat än att smaklökarna skulle joine insulinet i sitt bungyjump. 

För oss blir det ögat och linsen som får sitt. Kreativiteten som spritter fram ur varje detalj i inredningen är för kameran som en insulininjektion måste vara för diabetikern. 

Fotograf ©Ingemar Martinsson

Fotograf ©Ingemar Martinsson

Fotograf ©Ingemar Martinsson

Fotograf ©Kristin Oladatter Steen

Fotograf ©Kristin Oladatter Steen


Borden och disken är tillverkade av delar från en 80 år gammal båt, styckad i bitar och hämtad från Indonesien. Stolar och andra detaljer från gamla oljefat. Lampor gjorda av köttkvarnar och termometrar. Och konsten på väggarna är målad av Sebastian, som i övrigt ligger bakom de flesta idéer till skapandet av Brasseriet. 

Det är kreativt, det är inspirerande, och det är förbaskat läckert! Och fruktansvärt frustrerande att våra magar redan är fulla och vi inte kan få njuta av läckerheterna vid disken. Vi måste med andra ord återkomma hit en annan gång, till Brasseriet 8586. Tills dess tackar vi för att vi fick fritt fotografera och njuta av alla detaljer och synintryck.
Hem Brasseriet 8586

©Oladatter 2017  &  ©IMPHOTO 2017. All rights reserved

Together for a Sunday in the Park – A documentary of our Time

The Sundays in the park is looking slightly different…

The surreal feeling of time standing still.

The new togetherness makes me feel yet more alone.

No eye contact. No smiles to brighten your day.

And I wonder; what are we learning?  What wisdom will be the outcome?

At least we are getting outside our doorsteps?

I feel old…

I feel scared.

For these monsters are starting to feel very real!

And I am LOST

 

All rights reserved. Copyright ©Oladatter 2016